Köp
vår film om TS, finns nu på Engelska.
[köp]
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får.
LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning.
LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde.
LSS gäller för
1. personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.
2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. personer som till följd av andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service.
Rådgivning och annat personligt stöd
En rätt till kvalificerat expertstöd av personer som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionshinder. Stödet kan till exempel ges av kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, logoped, arbetsterapeut och dietist. Råd och stöd ska vara ett komplement till och inte en ersättning för t ex habilitering, rehabilitering och socialtjänst.
Personlig assistans
Personer med stora funktionshinder och som inte har fyllt 65 år kan ha rätt att få biträde av en eller flera personliga assistenter. Man kan antingen få assistans genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita t ex ett kooperativ eller annan utförare. För den som behöver assistans mindre än 20 timmar per vecka har kommunen hela det ekonomiska ansvaret. Om man har behov av personlig assistans för sitt dagliga liv mer än 20 timmar per vecka har man rätt att få assistansersättning. Rätten till denna ersättning framgår av Lag (1993:389) om assistansersättning, LASS. Försäkringskassan beslutar om assistansersättningen. även vid dessa beslut har kommunen ekonomiskt ansvar för de 20 första timmarna.
Ledsagarservice
Den som inte har personlig assistans kan istället ha rätt till ledsagarservice. Ledsagarservice ska vara en personlig service, anpassad efter individuella behov som ska kunna underlätta för den enskilde att delta i samhällslivet.
Kontaktperson
En kontaktpersonen skall vara en medmänniska som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv genom att minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer. Stödet kan ibland ges av en familj, så kallad stödfamilj.
Avlösarservice i hemmet
Avlösarservice ska kunna fås både som en regelbunden insats och för situationer som inte kan förutses. Den skall vara tillgänglig alla tider på dygnet.
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidsvistelse är till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte samtidigt som anhöriga får tillfälle till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt t ex läger- eller kolonivistelse.
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Skolungdom över 12 år ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven.
Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom
Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Detta ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte kan bo hemma alls.
Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
Boendet kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad och servicebostad. Den enskilde kan också ha rätt att få en särskild anpassad bostad anvisad av kommunen.
Daglig verksamhet
Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS.
Omvårdnad - fritid - kultur
Insatserna avlösarservice, korttidstillsyn, korttidsvistelse, bostad i familjehem eller bostad med särskild service omfattar också omvårdnad. Omvårdnad innebär att man får det stöd och den hjälp man behöver i det dagliga livet och här ingår även att få känna trygghet och säkerhet. I insatserna bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.
De särskilda insatserna är i princip kostnadsfria för den enskilde, men några undantag finns. Den som får assistansersättning från försäkringskassan skall betala motsvarande summa till kommunen om denna svarar för assistansen. Om man bor i bostad med särskild service bör man betala för den privata bostaden, men inte för gemensamma utrymmen. För barn som bor i familjehem eller i bostad med särskild service bör föräldrarna i skälig utsträckning bidra till barnets kläder, fritidsverksamhet o dyl.
Var och en ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stödet som ges enligt LSS. Man ska få särskilda insatser bara när man själv begär det. Den som är under 15 år eller som uppenbart inte själv kan ta ställning till frågan ska få insatser när vårdnadshavare (tom 17 år), god man eller förvaltare begär detta. Kommunerna ska samverka med organisationer som företräder personer med funktionshinder.
Individuell plan
Den som får insatser enligt LSS har också rätt att begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas tillsammans med honom. Planen ska utgå från personens egna önskemål och kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen.
Den som inte är nöjd med ett beslut om insats enligt LSS kan överklaga detta i förvaltningsdomstol, i första hand i länsrätten.
Landstingen är som regel huvudman för insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Kommunerna är huvudman för de övriga rättigheterna/insatserna. Kommunerna och landstingen kan avtala om att flytta över huvudmannaskapet. Det förekommer t ex att några kommuner är huvudmän för rådgivning och annat personligt stöd. Länsstyrelserna har tillsyn över verksamheterna enligt LSS i länet, både kommunala och enskilda, och har rätt att inspektera dessa. Länsstyrelserna ska informera och ge råd till enskilda och till kommunerna. De ska främja samverkan i planering mellan kommuner, landsting och andra samhällsorgan. Socialstyrelsen har den centrala tillsynen över lagens tillämpning. Socialstyrelsen ska följa, stödja och utvärdera verksamheten, ta initiativ till förändringar och vara kunskapsförmedlare.
För ytterligare information om LSS kontakta: Din kommun, din länsstyrelse eller Socialstyrelsen.
Innehåll Vem gäller lagen för? Tiorättigheter/insatser. Vad kostar insatserna? Inflytande och med- bestämmande. Rätten att överklaga. Huvudmannaskap och tillsyn.
